Gentest:
Har en förälder eller annan släkting en genetiskt bekräftad HHT-diagnos? I så fall kan man i första hand testa om personen har samma sjukdomsorsakande genvariant som har identifierats i familjen, i stället för att analysera hela genpanelen.
Lungor:
Screening av lungcirkulationen rekommenderas från 15 års ålder för asymtomatiska personer, eller tidigare om symtom finns. Undersökningen görs i första hand med koksalt agiterat hjärtultraljud, så kallat TTCE eller ”bubbel-eko”.
Om undersökningen visar tecken på en shunt på lungnivå går man vidare med en datortomografi av lungartärerna (DTLA / CT thorax).
Hjärna:
Magnetkameraundersökning (MRT hjärna med angiografi) erbjuds på en del platser som ett led i utredningen. Riktlinjerna lyfter dock att presymptomatisk screening är delvis kontroversiell eftersom den sammanlagda blödningsrisken bedöms som liten och preventiva ingrepp kan medföra risker. Om en MRT-undersökning visar normala fynd görs den sällan om under barn- och ungdomsåren.
Lever:
Screening för kärlförändringar i levern genomförs normalt INTE hos asymtomatiska individer och görs i praktiken inte på barn och ungdomar.
Mag-tarmkanalen:
Rutinmässiga kikarundersökningar görs INTE på asymtomatiska ungdomar.
Hb och järn:
Däremot rekommenderas regelbundna laboratorieprover (blodstatus som Hb och hematokrit samt järnstatus) för att upptäcka och behandla eventuell anemi och järnbrist.
Källa: Region Skånes vårdriktlinjer för personer med HHT.
Vi vill säkerställa att informationen är tillförlitlig, aktuell och förankrad i kunskap och erfarenhet från HHT-specialister.