HHT är en ärftlig sjukdom. Det betyder att den orsakas av en förändring (mutation) i en gen. En gen är som en liten instruktion i kroppen – den talar om hur något ska byggas. Vid HHT finns det en liten förändring i en av dessa instruktioner. När instruktionen inte stämmer helt, blir det fel när kroppen bygger blodkärlen. Det gör att kärlen kan bli sköra eller kopplas ihop på fel sätt, vilket leder till:
o näsblödningar
o kärlmissbildningar (AVM)
o ibland lågt blodvärde
HHT går i familjer eftersom genen är dominant, vilket betyder att man bara behöver få den från en förälder för att få sjukdomen.
Kort sagt:
👉 En liten genförändring → påverkar hur blodkärl byggs → ger HHT.
HHT orsakas av att en av flera gener inte fungerar som den ska. De vanligaste generna är:
• ENG (orsakar HHT1)
• ACVRL1 (orsakar HHT2)
• SMAD4 (ovanligare)
• GDF2 (mycket ovanlig)
Man behöver bara ha en förändrad gen (dominant sjukdom) för att få HHT.
Det betyder att varje barn har 50% risk att ärva HHT – oavsett hur svår eller mild HHT föräldern har.
När dessa HHT-gener inte fungerar ordentligt kan kärlväggarna inte växa eller läka på ett normalt sätt.
Det leder till:
• Tunna blodkärl (telangiektasier)
• Små kopplingar mellan artärer och vener (AVM)
Bilden till höger visar skillnaden mellan:
• Normalt kärl (stabilt)
• AVM (direkt koppling mellan artär och ven → risk för blödning)
✔️ 2019: Man upptäckte att HHT-skador (t.ex. telangiektasier) uppstår när cellen tappar sin enda fungerande kopia av genen i just det området. Alltså: man föds med en förändrad kopia, men det krävs en andra träff i kärlvävnaden för att en förändring ska bildas.
✔️ 2024 & 2025: Detta bekräftades i två oberoende studier.
✔️ 2025: Man upptäckte att samma princip gäller även för genen SMAD4.
Detta hjälper forskare att förstå varför förändringarna uppstår – och kanske hur man i framtiden kan stoppa dem.
• En förälder med svår HHT har inte större risk att få barn med svår HHT.
• Risken är alltid 50%, och svårighetsgraden går inte i arv på ett förutsägbart sätt.
Barnet kan få mild, medelsvår eller svår HHT – oberoende av förälderns besvär.
Vilka svar man kan få?
Inget fynd : Innebär att ingen genetisk mutation eller variant har hittats.
Oklar variant : Betyder att en genetisk variant har hittats, men det är oklart om den är kopplad till sjukdomen eller inte.
Troligen sjukdomsorsakande variant / sjukdomsvariant : Innebär att varianten med stor sannolikhet orsakar sjukdomen, alltså troligen ligger bakom tillståndet.
Förklaring: Den här indelningen hjälper till att förstå betydelsen av genetiska fynd och hur relevanta de är för HHT.
Vad är nyttan med testning?
1. Kan utesluta att man kommer drabbas av HHT (om mutationen i familjen är känd). Det kan också innebära att man slipper gå på kontrollundersökningar under barndomen eller i ung vuxen ålder.
2. Kan i vissa fall säkerställa att diagnosen är rätt.
När kan testning utföras?
Generellt sett brukar man kunna utföra genetisk testning när man har en misstanke om HHT, ofta från barndomen och uppåt. Testningen kan dock vara mer meningsfull när familjens mutation är känd, och ibland kan man vänta tills barnet är lite äldre, så att det är lättare att tolka resultaten. Men det är rimligt att testa när man är född.
Kan olika mutationer ger olika sjukdomsbild?
Generellt sett kan olika mutationer i olika gener ge olika sjukdomsbilder vid HHT. Till exempel:
• ENG (HHT1) och ACVRL1 (HHT2) tenderar att ge liknande symptom, såsom näsblödningar och kärlmissbildningar, men de har ofta en liknande sjukdomsbild.
• SMAD4, å andra sidan, kan ge en lite annorlunda bild, och i vissa fall är det kopplat till ett syndrom som kallas JP-HHT, där det kan finnas ytterligare symptom utöver de typiska HHT-symptomen.
Så ja, olika mutationer kan absolut ge lite olika sjukdomsbilder, och det är något som forskare och läkare håller koll på.
Genetisk vägledning:
• Om du bor i Regionen och vill genomgå ett genetiskt test, kan du enkelt skicka ett mejl direkt till den kliniska mottagningen i Uppsala.
• Du behöver ingen remiss för att få ett test.
• Det är dock viktigt att vara medveten om att det kan finnas långa väntetider.
• RARA-SWED är ett nystartat register för personer med sällsynta sjukdomar, inklusive HHT.
• Det är det första nationella registret för personer med sällsynta diagnoser i Sverige.
Genom detta register får vi en tydligare och mer tillförlitlig bild av hur många personer i Sverige som är diagnostiserade med HHT.
Bilden visar hur en genetisk förändring (mutation) i DNA leder till förändringar i ett protein – och det är exakt det som händer vid HHT.
1. Högst upp: Kromosomen - Det blå/violetta objektet högst upp är en kromosom. En kromosom innehåller tusentals gener.
2. Mitten: DNA som är packat och upplindat - Under kromosomen ser du DNA i olika nivåer av upplindning. Det illustrerar hur DNA ligger tätt packat men kan ”rullas upp” när cellen ska läsa av det.
3. Nederst: En specifik DNA-sekvens med Start och Stop - Den nedersta delen visar en specifik gen, alltså en liten del av DNA. Rutan ”Start” visar startkodonet (ATG), som talar om var cellen börjar läsa av genen. Rutan ”Stop” visar stoppkodonet, som talar om var cellen slutar.
En gen är en instruktion – en kod – som cellen läser för att bygga ett protein. Vid HHT finns en mutation i någon av de här generna (t.ex. ENG, ACVRL1, SMAD4). Då blir instruktionen fel – och proteinet som ska bygga blodkärl blir felaktigt eller saknas. Detta leder till de typiska HHT-problemen: kärlmissbildningar, näsblödningar, AVM m.m.
4. Det grå ”pärlbandet” ovanför DNA - Detta representerar proteinet som byggs enligt DNA-instruktionen. Varje pärla = en aminosyra. Genetiska mutationer kan ta bort en pärla, byta ut en pärla, skapa ett avbrott så att kedjan aldrig färdigbyggs. Detta är exakt det som händer vid HHT-mutationer.
Bilden visar vilka gener som orsakar HHT och hur en förändring i dessa gener gör att blodkärl utvecklas fel.
1. Det finns flera gener som kan ge HHT
På vänster sida ser du generna: ENG (HHT1, 45 %), ACVRL1 (HHT2, 45 %), SMAD4 (JP/HHT, 1–2 %), GDF2 (HHT5, mycket ovanlig), De två vanligaste är ENG och ACVRL1. Det betyder att nästan alla med HHT har en mutation i en av dessa två.
2. Generna styr hur blodkärl ska byggas
I mitten av bilden syns en cell där olika proteiner arbetar tillsammans för att bygga blodkärl, reparera blodkärl och hålla dem starka. När en av generna är förändrad → fungerar signalerna sämre → blodkärlen blir svaga eller felkopplade.
3. Höger sida: Normal kärlbildning vs HHT-kärl. Artär går direkt till ven utan kapillärer.
Då blir flödet för snabbt → kärlet kan brista → blödningar.
Det är därför personer med HHT får näsblödningar, telangiektasier, AVM i organ som lunga, lever och hjärna och ibland lågt blodvärde