Behandling av HHT näsblödningar
Behandling av HHT näsblödningar
Embedded Files
Förebygga näsblödningar och hantera näsblödningar hemma
Förebygga näsblödningar och hantera näsblödningar hemma
Använd mjukgörande till exempel vit vaselin flera gånger dagligen, Fukta luften, särskilt i sovrummet och under vintern, Skölj näsan med koksalt. Man kan använda fler produkter, till exempel: StopHemo, NozoHem.
Vid svårare näsblödningar hemma kan man beställa från apoteket ett preparat med lidokainhydroklorid + adrenalin. Detta är ett apotekstillverkat preparat. Läs här tips från HHT Sverige om egenvård.
Stegvis behandling för näsblödningar
Stegvis behandling för näsblödningar
1. Traditionell behandling på mottagningen
2. Medicinsk behandling
3. Laser / Koblation
4. Septodermoplastik
5. Youngs operation (översta steget)
- Traditionell behandling på mottagningen
• Tamponera näsan.
• Gasvävstamponad med Cyklokapron eller Terracortril, båda kräver läkarremiss.
• Rapid Rhino eller Foley-kateter: Ska inte sitta inne mer än 24 timmar. Se länk till en film om Rapid Rhino på engelska.
Traditionell behandling som INTE rekommenderas vid HHT
Detta är viktigt:
• Etsning rekommenderas inte.
• Mono- eller bipolär diatermi rekommenderas inte.
Dessa metoder fungerar inte långsiktigt för de flesta med HHT.
Vad är en Foley-kateter?
En Foley-kateter är egentligen en mjuk slang med en liten ballong i änden, som oftast används inom vården för att tömma urinblåsan. Men den kan också användas vid kraftiga näsblödningar. Så används den vid näsblödning: Vid svåra eller bakre näsblödningar (så kallade bakre epistaxis) kan en Foley-kateter föras in genom näsan bak till svalget.
Katetern förs försiktigt in genom näsborren. När spetsen nått rätt läge (bak i näshålan) fylls ballongen med vätska. Ballongen blåses upp och fungerar som ett tryck bakifrån. Katetern dras lätt framåt så att ballongen trycker mot blödningsområdet. Trycket hjälper till att stoppa blödningen.
Varför används den? När vanliga metoder (som nästamponad framtill) inte räcker, vid kraftiga eller bakre blödningar och som en relativt snabb och effektiv lösning på akuten
Viktigt att veta:
Det kan vara obehagligt och görs oftast på sjukhus
Kräver ofta övervakning
Används ibland tillsammans med smärtlindring
Kort sagt: det är en enkel men effektiv metod där en uppblåsbar ballong används för att skapa tryck och stoppa blödning långt bak i näsan.
Hb behandling
Hb behandling
WHO:s gränser för anemi är 130 g/L för män och 120 g/L för kvinnor. Det ”normala” blodvärdet varierar mellan individer. En man med ett värde på 130 g/L kan därför ändå ligga för lågt om hans vanliga nivå brukar vara betydligt högre, till exempel omkring 150–155 g/L.
Det viktigaste är därför att titta på hur blodvärdet har legat över tid och utgå från de högsta stabila värdena man haft, när man mått bra och inte haft några särskilda sjukdomar. Det ger en fingervisning om vad som är ens egen optimala nivå.
Det betyder att man alltså inte bör acceptera ett blodvärde som är lågt för just en själv, även om det ligger över de generella gränserna. För lågt blodvärde leder ofta till tydlig trötthet och försämad ork.
Järn och ferritin
Järn och ferritin
Järnbrist och anemi vid HHT, där de återkommande blödningarna innebär en betydande risk för uttömda järnförråd. För att säkerställa en normal och stabil blodbildning bör patienter med HHT ha adekvata järnförråd och hållas i ett järnmättat tillstånd.
Peroral järnbehandling (järntabletter) är ofta otillräcklig för denna patientgrupp. Intravenös järnsubstitution krävs därför ofta både för att återställa och för att långsiktigt upprätthålla järnförråden. Till skillnad från många andra former av järnbrist behöver HHT-patienter dessutom ofta regelbundna infusioner för att hålla ferritin på en lämplig nivå. Frågan om vilken nivå som bör eftersträvas – exempelvis ferritin 100 ng/mL – behöver definieras utifrån internationella riktlinjer.
Håll utkik - HHT Sverige arbetar med denna fråga med Dr Adnan Lidian under 2026
"...Järnbristanemi är mycket vanlig, och man räknar med att cirka 50 procent drabbas [1]. Enligt vår erfarenhet är det svårt att med tablettbehandling uppnå en positiv järnbalans vid blödningsanemi, och därför rekommenderar vi i regel intravenös järnbehandling [1]. Målet för behandlingen är normalt Hb och erytrocytmedelvolym med P-ferritin >100 µg/l och transferrinmättnad >20 procent. .." https://lakartidningen.se/vetenskap/mangfasetterade-morbus-osler-kraver-multidisciplinar-kunskap/ publicerad 24 augusti 2022
"...Järnbristanemi är mycket vanlig, och man räknar med att cirka 50 procent drabbas [1]. Enligt vår erfarenhet är det svårt att med tablettbehandling uppnå en positiv järnbalans vid blödningsanemi, och därför rekommenderar vi i regel intravenös järnbehandling [1]. Målet för behandlingen är normalt Hb och erytrocytmedelvolym med P-ferritin >100 µg/l och transferrinmättnad >20 procent. .." https://lakartidningen.se/vetenskap/mangfasetterade-morbus-osler-kraver-multidisciplinar-kunskap/ publicerad 24 augusti 2022
Obs! Ferrikarboxymaltos (FCM) (Injectafer, Ferinject) bör undvikas på grund av risken för hypofosfatemi.
Göran Westerlund påminde deltagare om en 2023 rapport om biverkningar av FCM (Ferric Carboxymaltose, dvs Ferinject) . Artikeln heter "Förekomst, mekanism och konsekvenser av IV-järninducerad hypofosfatemi", författat av Kylee L Martens och Myles Wolf, publicerades i American Society of Hematology, Ash Education Program 2023, där ASA rekommenderar att FCM bör undvikas vid behandling av järnbrist när alternativa IV-järnformuleringar är tillgängliga, särskilt hos patienter som behöver upprepad dosering. Läs artikeln här
2. Medicinsk behandling
2. Medicinsk behandling
Används när traditionell behandling inte är tillräcklig
1. Tranexamsyra (Cyklokapron) – 1 gram, tre gånger dagligen.
2. Tamoxifen – 20 mg, en gång dagligen.
3. Topikal propranolol (Timolol) – 1–2 droppar dagligen.
4. Bevacizumab (Avastin) (mer info hittas här)
3. Kirurgisk behandling (Laser / Koblation) – översikt
3. Kirurgisk behandling (Laser / Koblation) – översikt
1. Används när medicinsk behandling inte är tillräcklig.
2. Vid svårkontrollerade näsblödningar och svårbehandlad anemi.
3. Diodlaser används, ledd genom glasfiber, för att behandla mindre HHT-kärl.
Inför kirurgisk behandling
1. Blodprover: blodstatus, ferritin, blodgruppering och BAS-test.
2. Om patienten har PAVM (pulmonella AVM) ges profylaktisk IV-antibiotika. Det stämmer även för patienter med behandlade PAVM.
3. Blodtransfusion ges vid Hb < 80.
4. Samtal och information ges av kirurgen.
Kirurgisk behandling – genomförande
1. Utförs på operationsavdelning i narkos (sällan med lokalbedövning).
2. Läkare och personal använder speciella skyddsglasögon.
3. Patientens ögon skyddas och täcks med särskild dukning.
4. Näsan förbehandlas med adrenalintamponad.
5. Ingreppet tar cirka 35–60 minuter.
6. Vid avslutad behandling lämnas ingen tamponad – enbart Terracortril-salva appliceras.
4. Septodermoplastik
4. Septodermoplastik
1. Man avlägsnar slemhinna från nässkiljeväggen och/eller näsmusslorna, där Oslers kärl finns.
2. Ett hudtransplantat, cirka 8 × 16 cm, tas från låret.
3. Huden sys fast på nässkiljeväggen.
4. Näsan tamponeras med fast tamponad i 10–14 dagar.
5. Patienten behandlas med peroral antibiotika i 12 veckor.
6. Patienten behöver skölja näsan med koksalt i flera månader.
Septodermoplastik utförs inte i praktiken längre. Endast en sådan operation har genomförts på Akademiska för fler år sedan. Karolinska har slutat med den för länge sedan. Orsaken är att det bara fungerar något år innan Osler nystan växer till och att patienten sedan måste skölja näsan livslångt eftersom delar av slemhinnan är ersatt av vanlig hud.
5. Youngs operation
5. Youngs operation
• En metod från 1960s för att kirurgiskt stänga näsborrarna vid atrofisk rinit.
• Metoden har senare modifierats av Valerie Lund, Osler expert från UK
• Hon har mer än 100 opererade fall, alla med god kontroll över blödningen.
Operationen innebär att det inte går att andas genom näsan längre. Det är en stor påverkan på individen och idag finns många andra behandlingar att tillgå. De görs i praktiken inga sådana operationer på Akademiska och Karolinska vad vi känner till.
Innehållet har tagits fram och presenterats av Dr. Adnan Lidian, överläkare och ledare för Oslerteamet vid sektionen för rinologi och öppenvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Innehållet har tagits fram och presenterats av Dr. Adnan Lidian, överläkare och ledare för Oslerteamet vid sektionen för rinologi och öppenvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Informationen på denna webbplats tillhandahålls endast för informationsändamål; det kan under inga omständigheter ersätta en professionell medicinsk åsikt.
Informationen på denna webbplats tillhandahålls endast för informationsändamål; det kan under inga omständigheter ersätta en professionell medicinsk åsikt.
Report abuse